Jag är på jobbet för att jag vill vara lycklig, men företaget ger mig jobb för att företaget ska tjäna pengar. Det ser ut som en motsättning, men forskningen visar att vi löneslavar och våra arbetsgivare egentligen vill samma sak. Jag är själv som lyckligast när jag känner att jag är riktigt produktiv. Det överraskade mig rätt rejält.
Den upptäckten fick jag genom att jag gick med i initiativet Track Your Happiness, som beskrevs i en annan riktigt spännande artikel i Harvard Business Review’s Smiley-nummer. Jag får tre enkäter om dagen som alla börjar med frågan ”How do you feel right now?”. Resultatet på den frågan ställs sen mot vad jag gör, med vem jag gör det och var jag är. Till exempel visar det sig lite oroande att jag är nästan lika lycklig när jag pratar med min chef som när jag pratar med mina barn!
Nu har jag en väldigt bra och trevlig chef, men det här kan inte stämma! Jag kan inte vara snudd på 100 procent lycklig när jag pratar med min chef!
Jag borde tvärtom vara som mest lycklig när jag är med min underbara älskade flickvän. Hon hamnade längst ner(!?) Kan det vara byggprojektet i vår lägenhet som tar vid när jag kommer hem från jobbet på kvällarna?
Vi kanske behöver lägga oss i soffan och börja vara närvarande i stunden? Då, visar forskningen, är vi som lyckligast.
Eller, är det som Micael Dahlén säger: att vi blir som lyckligast när vi kan drömma om vår semester?
Läs mer om forskning och mätning av lycka i mitt förra blogginlägget ”Är min lycka lönsam?”.
