I dagens arbetsliv, där förändring är mer regel än undantag, behöver organisationer bygga team som vågar lära, tänka och agera nytt och arbeta tillsammans. Men för att det ska fungera krävs något grundläggande: psykologisk trygghet.
Psykologisk trygghet är en förutsättning för engagerade och högpresterande team. I denna artikel förklarar Sofia Florin, rutinerad organisationsutvecklare på Brilliant Consulting, varför trygghet behöver mätas regelbundet, hur den påverkar medarbetarengagemang och vad organisationer kan göra åt det.
Och psykologisk trygghet är inget man checkar av en gång och sedan har. Den är levande. Den förändras. Och därför behöver vi uppmärksamma den regelbundet och aktivt stödja den.
Vad är menas med psykologisk trygghet i team?
Psykologisk trygghet handlar om att människor i ett team känner sig trygga nog att säga vad de tycker, ställa frågor, erkänna misstag eller be om hjälp, utan rädsla för att bli ignorerade, kritiserade eller förlöjligade.
Det är en så kallad ”a shared belief”, en gemensam delad upplevelse av att det är ett tryggt och öppet klimat i gruppen. Inte one man show. Inte en värdegrund textad på väggen, utan en känsla och upplevelse som alla känner i arbetsvardagen.
Forskaren Amy Edmondson har visat att psykologisk trygghet är avgörande för att team ska våga ta initiativ, lära sig snabbare och prestera bättre.
Speak up börjar med trygghet
Att prata om ”speak up”-kultur är populärt, men det funkar bara när grundläggande trygghet finns på plats. Först då vågar människor faktiskt säga ifrån när något känns fel, eller när det finns en risk för en allvarlig konsekvens. I många fall har modiga röster förhindrat allvarliga incidenter, både i vården, industrin och näringslivet.
Trygghet förändras – hela tiden
Psykologisk trygghet är inget statiskt. Det är ett tillstånd som påverkas av gruppens utveckling, ledarskapet, gruppens existens, uppdrag och mål samt hur vi hanterar olikheter och konflikt. Ett nytt team har ofta låg trygghet i början – men också etablerade grupper kan snabbt tappa den om förutsättningarna förändras.
Vad vinner organisationen på trygghet?
Organisationer som investerar i psykologisk trygghet ser ofta:
• Lägre personalomsättning
• Färre sjukskrivningar
• Mer samarbete och kreativitet
• Högre engagemang och prestation
Det här är alltså inte ”mjuka frågor” och nice to have. Det här är ren överlevnad och utveckling i ett arbetsliv som ständigt förändras. Flera organisationer väljer idag att hantera psykologisk trygghet som ett KPI, ett viktigt strategiskt mått likt eNPS som uppmärksammas av ledning
Därför bör organisationer mäta och följa upp trygghet regelbundet
Att prata om trygghet är viktigt. Men att förstå hur den faktiskt upplevs av alla, det är avgörande. Här är fem goda skäl att börja mäta och göra det regelbundet:
1. Du kan inte förbättra det du inte ser
Trygghet går inte att gissa sig till. Medarbetarundersökningar och pulsmätningar ger fakta, språk och riktning för förbättring.
2. Du upptäcker problem i tid
När tryggheten minskar blir teamet tystare. Genom att mäta fångar du signalerna i tid.
3. Du kan följa upp på riktigt
Medarbetarundersökningar och pulsmätningar gör det möjligt att sätta mål, se utveckling och utvärdera insatser.
4. Du ger chefer ett konkret verktyg
Trygghetsdata ger ledare möjlighet att reflektera över sitt ledarskap och skapa bättre samtal och öppenhet i teamet.
5. Du stärker inkludering och tillhörighet
Regelbunden medarbetarundersökning och pulsmätning kan synliggöra skillnader mellan grupper – och stötta ett mer jämlikt och inkluderande arbetsklimat.
Hur mäter man? Och hur agerar man för ökad trygghet?
På Brilliant har vi länge hjälpt organisationer att följa upp psykologisk trygghet via enskilda frågor. Från och med den 1 juli erbjuder vi även ett specifikt index för just psykologisk trygghet, baserat på Amy Edmondsons forskning. Indexet bygger på validerade frågor, men det viktigaste är inte själva siffrorna.
Men att mäta och få insikt är en sak, det avgörande är vad ni gör efteråt? Att använda resultatet som en startpunkt för dialog, reflektion och utveckling i teamet.
Brilliant har erfarna organisationsutvecklare som stöttar i det arbetet, både på teamnivå, chefsnivå och strategisk nivå. Kontakta kompisarna på Brilliant Consulting här!
När är det smart att använda sig av en extern organisationsutvecklare? Exempelvis för att hjälpa team som är nya eller i förändring att få en trygg start med fokus på tillit, tydlighet och samspel. En bra aktivitet är tex workshops som gör psykologisk trygghet konkret i vardagen, genom att träna på beteenden som stärker både medarbetarskap och ledarskap.
Chefer får stöd i att utveckla ett ledarskap som bygger tillit och effektiva team, genom utbildning, coachning och reflektion kopplat till mätresultaten. En organisationsutvecklare kan också hjälpa grupper, som ledningsgrupper eller arbetslag, att ta fram gemensamma spelregler och överenskommelser som skapar tydlighet och trygghet i samarbetet.
Och eftersom trygg kommunikation är en nyckel i allt detta, erbjuds även träning och individuell återkoppling baserat på beteendeprofiler, ett kraftfullt sätt att stärka både självkännedom och samspel i gruppen.
Psykologisk trygghet är inte något man har – det är något man gör. Tillsammans. Varje dag.
Och det räcker inte att en person i teamet känner sig trygg. Det måste vara en gemensam upplevelse. En känsla som delas, förvaltas och utvecklas. Genom att mäta och följa upp tryggheten regelbundet visar ni att det är okej att vara mänsklig på jobbet, och det är faktiskt grunden till allt annat.
