”Bryr sig någon om medarbetarundersökningen?” frågar Magnus Dalsvall i sitt senaste blogginlägg.
Han verkar vara tveksam till om chefer belönas och avsätts utifrån medarbetarundersökningen på samma sätt som de gör det utifrån hur väl de möter budget. Han undrar också varför vi har medarbetarundersökningar om det ändå inte räknas vilket resultat man får. Båda frågorna överraskar mig. Så var det för 20 år sen, när jag började jobba med medarbetarundersökningar, men nu?
Jag upplever att medarbetarundersökningarna har kommit ur farstun in i finrummet. Medarbetarundersökningen är nu ett strategiskt verktyg för de flesta av de ledningsgrupper som vi har kontakt med. (Jag erkänner att urvalet blir skevt här). Så här ser jag att medarbetarundersökningarna påverkar svenska chefer och organistioner:
Beslutsunderlag
Resultatet av medarbetarundersökningen används som beslutsunderlag för förbättringsarbetet, som sker i alla team, ända upp till ledningsnivå. De balanserade styrkorten är en stor del av förklaringen till denna framgång för HR och medarbetarundersökningen. Kanske har Brilliants många analyser av sambanden mellan medarbetarundersökningar och lönsamhet hjälpt till lite grand också.
Stärka cheferna
En del kunder satsar på att förbättra chefernas kommunikativa förmåga, eftersom de är avgörande för att ledningens strategiska information ska spridas, förankras och anpassas till arbetsgruppernas dagliga arbete.
Många låter ett ledarskapsindex vara en avgörande del i chefernas bonussystem. Då belönas inte bara de som är riktigt bra på att kommunicera, utan även dem som har blivit mycket bättre sedan den senaste mätningen. Alltså avgör medarbetarundersökningen om hundratusentals chefer i Svenska företag får bonus eller ej.
Chefer med svaga resultat stöttas givetvis så långt det går. Visar det sig att de saknar viktiga chefsegenskaper, som att kommunicera väl med sitt team, får givetvis en del av dem andra uppgifter än att leda andra.
Attraktiv arbetsgivare
Många företag använder medarbetarundersökningen som ett centralt verktyg för sitt strategiska arbete med att bli en attraktiv arbetsgivare. En stor del av dem köper även en fördjupad analys som gör det möjligt för dem att se hur de bäst rekryterar till exempel kvinnliga ingenjörer, unga akademiker eller manliga sjuksköterskor och hur de ska göra för att behålla dessa. Det här är rent strategiska produkter.
Många använder resultaten från medarbetarundersökningen i sin marknadsföring, speciellt när det gäller att locka de nya talangerna. Mölnlycke, Axfood och Peab gör det riktigt bra.
Så visst bryr man sig om medarbetarundersökningen.
Den är till och med central för många strategiska frågor.
Den är ett bra beslutunderlag för att bedriva ett framgångsrikt förbättringsarbete.
Den ”tvingar” hundratusentals Svenska chefer att aktivt visa respekt för sina medarbetare, involvera dem, osv.
