Jag funderar på det när jag följer debatten om manligt och kvinnligt på styrelsenivå och läste intervjun med SPPs VD Sarah Mc Phee i gårdagens DI. Att man var tvungen att kvotera andelen kvinnor på 70 talet i USA kan jag förstå men att frågan diskuteras 2009 i Sverige gör mig förbannad. Alla större företags ledningar är medvetna om det generationsskifte som börjar nu. Dom vet också att det kommer att bli en utmaning att rekrytera kompetens, därför satsar man stora pengar på att öka sitt attraktionsvärde. Personligen tror inte jag att ett företag kan vara en attraktiv arbetsgivare om man inte kan visa att man är jämställd på alla nivåer, inkluderat styrelsen. Veckans Affärer rankade för några veckor sedan ”Supertalangerna” där råder en bra balans mellan båda könen. Har svårt att tro att dom kommer att vilja arbeta i företag där man säger en sak och gör en annan. På operativ nivå är kvinnor bättre ledare än män visar analyser vi har gjort från många kunders medarbetarundersökning. Analyserna visar också att heterogena grupper är mera kreativa och fattar bättre beslut än homogena grupper. Uppmaningen går till media som till en början kan lyfta fram de goda exempel som finns redan idag. Och till alla nominerings kommittéer som nu har ansvar att visa att Sverige är ett modern land där både män och kvinnors kompetens värderas lika på styrelsenivå och att vi kan öka jämställdheten utan lagstiftning. Det vore kul att visa ett modernt Sverige inte bara när det gäller IT och musik.
Peter Bolinder
VD Brilliant
