Så här någon vecka efter Socialdemokraternas kongress i Göteborg har mycket handlat om Omar Mustafas sex dagar i ledningen.
Innan dess var den största överraskningen att Stefan Löfvens tal var så engagerande. Han som alla ansåg vara så grå. Nu lös han plötsligt. Efteråt ger en retorikexpert förklaringen: Han har skrivit talet själv.
Hon var överraskad för det brukar man inte göra på den nivån. Det var därför det blev så personligt och det var därför han kunde hålla så bra kontakt med publiken. Det kom från hjärtat helt enkelt.
Jag tänker på det när jag läser Michael Beer and Nitin Nohrias analys i Harvard Business Review av varför 70 procent av alla förändringsprojekt misslyckas. Deras erfarenhet är att cheferna driver igenom förändringar för att de hör och läser att det är något man ska göra.
De flesta svenska HR-avdelningar har infört HR Tranformation enligt samma amerikanska modell, som idag ifrågasätts. Svensk sjukvård har infört ”New Public Management”, de flesta företag jobbar med Lean, centraliserad produktion eller båda två. Och sen har vi alla dessa omorganisationer. Beer och Nohrias skriver att företagen fastnar i en soppa av initiativ: ”an alphabeth soup of initiatives”.
Kanske har ledningen helt enkelt lyssnat på för många konsulter. En studie av Italienska VDar visade att ju mer tid de ägnade åt konsulter, desto sämre gick företaget.
Vi på Brilliant har förmånen att få insyn i väldigt många förändringsprojekt där vi inte själva är primärt engagerade. Vi kan ha den distans till resultaten som gör det möjligt att vara kallt rationella.
Min egen och icke kvantifierade känsla av vad som skiljer de 30 lyckade från de 70 procenten som misslyckas stämmer rätt bra med vad Beer och Nohrias kom fram till: Om VDs hjärta inte brinner för förändringen så är det ett av de 70 procenten, oavsett hur mycket pengar ni ger McKinsey och Accenture.
Ännu har Brilliant inte gjort någon specialstude av förändringsprojekt.
Tycker du att vi borde göra det?
