Bankernas missnöjda kunder: En fråga för HR

Nu faller kundernas förtroende för Swedbank och SEB. I SvD hänvisar man mycket riktigt till turerna kring bonusar och våghalsiga satsningar i Balticum. Ändå är man åtminstone delvis fel ute. Det är inte dessa strategiska misstag utan orsaken till dessa misstag man bör skjuta in sig på. Bland amerikanska Merchant Banks var Goldman Sachs ensam om en sund riskkultur. Vi vet hur det gick för de andra. I Sverige är det bara Handelsbanken som har en riktigt sund riskkultur (den Wallanderska kulturen). Det märktes i vår förra bankkris och det märks nu. Följden av det är att Handelsbanken inte har behövt gå hårt åt sina kunder för att snabbt minska sina förlustrisker, så som SEB och Swedbank har fått göra. Självklart har SEB och Swedbank också fått sina varumärken nedstänkta i samband med löneökningar och nyemissioner, men då kan man inte kritisera bankernas informatörer. Det är ju faktiskt inte informatörernas jobb att ljuga. Har man problem med riskkulturen så märks det. Det är i längden inte kul att vara kund hos en sådan bank.
Ansvaret för riskkulturen i en bank är förstås allas men ägare för processen anser jag att HR bör vara, eventuellt ihop med information/kommunikation och risk control.