Flertalet studier vi har gjort genom Brilliants data från medarbetarundersökningar på många organisationer i Sverige och inom Norden visar samtydligt att kvinnor generellt sett brukar ha något högre energinivå på jobbet jämfört med män. 2020 har dock varit helt annorlunda på grund av coronapandemin som har påverkat arbetssätt, arbetsmiljö, och samarbetet mellan medarbetarna. Vi har nu analyserat energinivån bland män och kvinnor under perioden innan pandemin 2019 till och med februari 2020, och perioden därefter (mars – oktober 2020). Energi har mätts med olika frågor som handlar om motivation, om man har kul på jobbet, och om stolthet över att jobba på organisationen.
Nedan graf visar trenden inom energi för både män och kvinnor. Kvinnor har överlag en högre energinivå än män, men just efter coronautbrottet i mars 2020 ser vi att just männen har en högre energinivå. Se cirkeln i diagrammet.
För att utreda varför vi ser det här mönstret har vi analyserat vilka faktorer som påverkar energinivån, där vi har gjort en uppdelning mellan män och kvinnor samt perioden innan pandemin och under pandemin. I bilderna nedan visas hur faktorer som tydlighet, organisatorisk och social arbetsmiljö, ledarskap, och teameffektivitet påverkar energinivån hos medarbetarna[1]. Alla dessa faktorer har mätts med flera frågor i medarbetarundersökningen.
Faktorer som påverkar energinivån hos kvinnor:
Faktorer som påverkar energinivån hos män:
Om vi nu jämför de olika bilderna för män och kvinnor, då ser vi att tydlighet är den viktigaste faktorn som påverkar energinivån för just män. Uppenbarligen är det tydlighet som skapar energi hos manliga medarbetare. Om man har tydliga uppgifter, man vet vem som är ansvarig för vad, och man vet helt enkelt vad man ska göra, då skapar det energi. Detta gäller även för kvinnor, men i mindre grad. För kvinnor ser vi att det är just den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som skapar energi. Om det finns en trygg arbetsplats, en rimlig arbetsbelastning, respekt av chefen och
kollegor, inga konflikter på jobbet, då skapar det energi, framförallt för kvinnor. Och både för män och kvinnor gäller det för perioden innan pandemin, och perioden under pandemin.
Om vi nu tar det här i samband med den nuvarande pandemin, då kommer vi väl ihåg att det fanns mycket otydlighet kring de coronarelaterade restriktionerna i mars 2020. Men denna tidiga otydlighet blev väl bemött av många organisationer genom att utfärda tydliga riktlinjer kring hur alla borde bete sig i samband med pandemin. Och även kring strategi och ansvar har vi sett att många organisationer har gjort en översyn av strategin för att inte bara bemöta de hälsorelaterade konsekvenserna utan även de ekonomiska. Med tydlighet som viktigaste driver för män är det en förklaring till varför det finns en ökning i energinivån i mars och april 2020 hos männen.
För kvinnor är det just den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som påverkar energinivån i högsta grad, och just där ser vi att den har påverkats negativt av pandemin.
Många behöver jobba hemifrån för att undvika smittspridning på jobbet, eller på kollektivtrafiken på vägen dit. Pandemin har skapat stress genom risk för att bli sjuk, själv eller någon i familjen. De ekonomiska konsekvenserna har gjort att många organisationer behöver avskeda personal, så att även jobbsäkerheten minskar. Och personal inom vården har fått en rejäl ökning i arbetsbelastning vilket också kan ha påverkat den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Det här gäller såklart både män och kvinnor, men som bilderna visar är energinivån hos kvinnor framförallt beroende på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Angående ledarskapet är effekten på energinivån relativt låg. Det kan förklaras genom att det inte alltid är just ledarskap som direkt påverkar energinivån. Det handlar snarare om indirekta effekter. Ledarskap spelar en stor roll inom just att skapa tydlighet, att se till att det finns en trygg arbetsplats där alla kan känna sig hemma, och att skapa förutsättningarna så att alla kan göra sitt bästa och vara så effektiva som möjligt. Och på detta sätt påverkar det energinivån hos medarbetarna. Bilderna visar dock inga tydliga effekter av ledarskap som anknytas till just kön.
Sedan finns det en skillnad mellan könen i hur teamarbete påverkar energinivån, trots de relativt låga vikterna. För männen innan pandemin påverkade det energinivån till viss grad, men nu under pandemin har denna effekt nästan försvunnit. För kvinnorna har teamarbetet fortfarande en effekt på energinivån, och den är samma för perioden innan och under pandemin.
I slutet av 2020 ser vi att kvinnorna har en högre energinivå än män, som det var innan pandemin.
Den ökade energinivån hos männen i början av pandemin har försvunnit igen, och kvinnorna har hittat ett bra sätt för att hantera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön så att energinivån når de nivåerna som de hade innan pandemin igen. Pandemin är långt ifrån slut och idag vet vi inte om och när vi kommer återgå till det som var vår vardag före pandemin. Men en sak vet vi säkert, vi fortsätter analysera vår data och följer utvecklingen av hur män och kvinnor påverkas av pandemin under 2021.
SLUTNOT:
[1] Analysen har baserats på fyra separata regressioner. Vikterna baseras på de standardiserade koefficienterna. Sammanlagt baseras analysen på cirka 300.000 besvarade enkäter. Cirka hälften av variansen i energinivån kunde förklaras med variablerna i modellen. Andra variabler ligger utanför modellen och har kallats ”övriga faktorer”.
