CSRD

Vad innebär CSRD?

CSRD, eller Corporate Sustainability Reporting Directive, är EU:s nya regelverk som revolutionerar hur företag rapporterar om sitt hållbarhetsarbete. Det ersätter det tidigare direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive) och skärper kraven på transparens och detaljer i företagens hållbarhetsredovisning. Syftet är att skapa en mer standardiserad och jämförbar rapportering som stärker både kunders och investerares förtroende och säkerställer att företagens miljömässiga och sociala påverkan kan bedömas på ett enhetligt sätt.

CSRD-rapportering blir obligatorisk för fler företag än tidigare, och innehållet ska nu inkluderas som en del av förvaltningsberättelsen i årsredovisningen. Genom att samla hållbarhetsrapportering och finansiella data i ett enda dokument förenklar CSRD jämförelser och analyser – och stärker den hållbara utvecklingen i hela Europa.

Syftet med CSRD – En hållbar riktning för företag i EU

CSRD är en del av EU:s Green Deal, en ambitiös plan för att främja hållbar ekonomisk tillväxt och stärka övergången till en grönare ekonomi. Direktivet syftar till att:

• Stärka transparensen: Ge investerare, kunder och andra intressenter en tydlig bild av företagens hållbarhetsarbete.
• Hjälpa finansmarknaden: Styra kapital till hållbara företag genom att tillhandahålla standardiserad hållbarhetsinformation.
• Sätta fokus på ansvarstagande: Uppmuntra företag att ta större ansvar för sin miljöpåverkan, sina sociala åtaganden och sin bolagsstyrning (ESG).

CSRD bidrar till att skapa en rättvis spelplan där alla företag bedöms utifrån samma kriterier, vilket gör det enklare för intressenter att fatta välgrundade beslut om vilka företag de vill stödja.

Från NFRD till CSRD: Vad du behöver veta om det nya EU-direktivet

CSRD – Vilka omfattas och vad innebär kraven?

CSRD-kraven gäller inte bara för stora företag utan har ett bredare tillämpningsområde än tidigare regelverk. De företag som omfattas är alla företag som uppfyller minst två av följande kriterier:

• Fler än 250 anställda.
• En nettoomsättning som överstiger 40 miljoner euro.
• En balansomslutning som överstiger 20 miljoner euro.
• Små och medelstora företag (SME): Företag som är börsnoterade omfattas också, men med något förenklade krav.
• Företag utanför EU: Företag som har filialer eller dotterbolag i EU kan omfattas från och med 2028, beroende på verksamhetens omfattning.

CSRD ställer högre krav än tidigare direktiv, vilket innebär att företag behöver ta ett mer detaljerat och omfattande grepp om sin hållbarhetsrapportering. Här är några nyckelområden som omfattas av direktivet:

1. Dubbel väsentlighetsanalys: Företag måste rapportera både om hur hållbarhetsfrågor påverkar deras verksamhet och hur deras verksamhet påverkar miljön och samhället. Detta helhetsperspektiv hjälper företag att identifiera de viktigaste frågorna att fokusera på.
2. ESG-områden: Rapporteringen ska täcka miljö (miljöpåverkan och klimat), sociala aspekter (arbetsvillkor, mänskliga rättigheter) och styrning (företagsledning och riskhantering).
3. Scope 1, 2 och 3-utsläpp: Företagen måste redovisa sina växthusgasutsläpp, inklusive direkta utsläpp (Scope 1), energirelaterade utsläpp (Scope 2) och indirekta utsläpp i leveranskedjan (Scope 3).

För att säkerställa trovärdigheten kräver CSRD att hållbarhetsrapporten granskas externt. Revisorn ska utföra en översiktlig granskning av rapporten och lämna en granskningsberättelse till bolagsstämman.

Hur kan företag förbereda sig för CSRD?

CSRD-förberedelser är avgörande för att säkerställa efterlevnad. Här är några steg företag kan ta för att möta kraven:

• Kartläggning av nuläget: Identifiera vilka hållbarhetsdata som redan samlas in och vilka luckor som behöver fyllas.
• Utbildning: Se till att medarbetare och ledning har den kunskap som krävs för att förstå och implementera CSRD.
• Implementera tekniska lösningar: Investera i system och verktyg som kan hantera insamling, analys och rapportering av hållbarhetsdata.
• Skapa en strategi: Utveckla en långsiktig hållbarhetsstrategi som integreras i företagets övergripande affärsmodell.
• Samarbeta med revisorer och experter: Säkerställ att hållbarhetsrapporten uppfyller standarderna och är redo för extern granskning.

Nyckeln är att förbereda för CSRD i god tid

CSRD representerar ett stort steg framåt för hållbarhetsrapportering inom EU. Genom att standardisera och skärpa kraven bidrar direktivet till att skapa en mer hållbar och transparent affärsvärld. För företag är det en möjlighet att inte bara uppfylla regelverkets krav, utan också stärka sitt varumärke, attrahera kapital och bidra till en grönare framtid.

Att börja med CSRD-förberedelser i god tid är avgörande för att säkerställa efterlevnad och dra nytta av de fördelar som följer med att vara ledande inom hållbarhet. Brilliant står redo att hjälpa företag i deras hållbarhetsarbete – från att förstå vad CSRD innebär till att utveckla effektiva lösningar för att möta de nya kraven.

Kontakta oss

Vanliga frågor om CSRD

Vad är den största skillnaden mellan CSRD och det gamla direktivet NFRD?

CSRD är en betydande skärpning och utvidgning av NFRD. De fyra största skillnaderna är:

1. Omfattning: CSRD täcker betydligt fler företag (cirka 50 000 i EU jämfört med 11 000), inklusive alla stora bolag och noterade små- och medelstora företag.
2. Standardisering: Rapporteringen blir obligatorisk och måste följa detaljerade europeiska standarder (ESRS), till skillnad från NFRD där företag hade större frihet att välja ramverk.
3. Granskning: Det införs ett krav på extern granskning (assurance) av hållbarhetsinformationen, vilket ökar dess trovärdighet.
4. Format: Rapporteringen ska vara digital och ”taggad” så att den blir maskinläsbar, vilket underlättar jämförelser och analyser.

Vad innebär ”dubbel väsentlighetsanalys” i praktiken?

Det innebär att ett företag måste analysera hållbarhet från två perspektiv:

• ”Utsidan-in” (Finansiell väsentlighet): Hur påverkar hållbarhetsfrågor (som klimatförändringar eller nya regleringar) företagets ekonomiska resultat, ställning och utveckling?
• ”Insidan-ut” (Påverkansväsentlighet): Hur påverkar företagets egen verksamhet miljön och människor (t.ex. utsläpp, arbetsvillkor i leverantörskedjan)?
  Ett ämne ska rapporteras om det är väsentligt ur antingen det ena eller båda perspektiven.

När börjar CSRD gälla? Är det olika för olika företag?

Ja, direktivet fasas in stegvis. Rapporteringen sker året efter det aktuella räkenskapsåret.

• Från och med 2025 (för räkenskapsåret 2024): Stora företag med över 500 anställda som redan rapporterar enligt NFRD.
• Från och med 2026 (för räkenskapsåret 2025): Övriga stora företag som uppfyller kriterierna (fler än 250 anställda etc.).
• Från och med 2027 (för räkenskapsåret 2026): Noterade små och medelstora företag (med vissa undantag).

Omfattas mitt lilla/medelstora företag (SME) av CSRD?

De flesta onoterade små och medelstora företag omfattas inte direkt av rapporteringskravet. Däremot kommer de att påverkas indirekt. Stora företag som måste rapportera enligt CSRD kommer att behöva samla in hållbarhetsdata från sina leverantörskedjor (för att kunna rapportera sina Scope 3-utsläpp). Det innebär att även mindre företag kommer att få krav på sig från sina större kunder att kunna redovisa sin hållbarhetsdata.

Vad är Scope 1, 2 och 3-utsläpp i enkla termer?

Det är ett sätt att kategorisera ett företags växthusgasutsläpp:

• Scope 1: Direkta utsläpp från källor som företaget själv äger eller kontrollerar. Exempel: utsläpp från företagets egna bilar och egna pannor.
• Scope 2: Indirekta utsläpp från inköpt energi. Exempel: utsläpp som genereras vid produktionen av den el eller fjärrvärme som företaget köper och använder.
• Scope 3: Alla andra indirekta utsläpp som sker i företagets värdekedja, både uppströms och nedströms. Detta är oftast den största och mest komplexa delen. Exempel: utsläpp från köpta varor, affärsresor, anställdas pendling och hur kunderna använder produkterna.