Blogg

Hur hanterar du ovissheten?

Av

|bli konkret

Vad händer med dig just nu? Hur hanterar du alla nya förutsättningar på jobbet? Många av oss har upplevt olika typer av stressreaktioner de senaste månaderna och de kan vara både av psykologisk och fysisk till sin natur. Covid-19 är en stressor, alltså en stressfaktor. En stressor kan variera både i hur allvarlig den är, hur länge den pågår, möjligheten att kontrollera den men också hur förutsägbar den är. Covid-19 är en lång stressor. Den har ett oklart slut och pågår under en lång tid. Denna brist på förutsägbarhet har en större negativ inverkan på hur vi mår än andra typer av stressorer. Covid-19 ligger till stor del utanför vår egen kontroll och är svår att hantera.

Vi människor kan uppfatta samma verklighet på olika sätt. Det beror på en rad olika faktorer. Det kan handla om våra tidigare erfarenheter, vår personlighet eller våra resurser. Inom teorier kring stress så menar man att det inte finns objektivt stressfyllda händelser utan bara subjektiva tolkningar av olika situationer. Det betyder en person kan tycka Covid 19 är obehagligt, skrämmande och oroande medan en annan kan tycka att det känns som en spännande tid med utmaningar, nya möjligheter och tycka att riskerna är obetydliga.

Lazarus och Folkman (1984) delar upp den tolkning vi människor gör av verkligheten i två. Den primära- och den sekundära tolkningen. Den primära tolkningen är den omedelbara tolkningen vi gör. Den handlar om en bedömning av situationens allvar och om den påverkar oss positivt, negativt eller neutralt. En negativ situation kan upplevas som a) utmanande och stimulerande och leda till positiva tankar eller b) skadlig och hotfull vilket leder till negativa tankar och rädsla eller c) övermäktig vilket kan leda till frysning eller uppgivenhet. Den sekundära tolkningen sker parallellt med vår primära tolkning. Här bedömer vi våra handlingsmöjligheter, vår kapacitet och våra resurser, alltså hur väl vi kommer klara av att hantera situationen. Det här kan också kallas för våra copingresurser. De kan utgöras av vår kunskap, erfarenhet, förmåga men också sociala resurser i form av andra människors stöd, råd och uppmuntran.

En given situation kan alltså uppfattas som mer eller mindre skrämmande och hotfull beroende på vilka olika handlingsalternativ som finns tillgängliga och i vilken mån vi upplever oss kunna kontrollera situationen. Så vad kan vi göra för att i större utsträckning känna att vi kontrollerar vårt liv just nu?

Teorier om coping kan ge lite stöd på vägen. Coping handlar om vår ansträngning för att hantera kraven runt omkring oss. På svenska översätts ofta begreppet med stresshantering men det finns inte riktigt något bra översättning på svenska.

Vi människor använder ofta olika copingstrategier samtidigt medan vissa av oss hellre använder någon specifik strategi.

Så vilka copingstrategier finns det som beskriver hur just du tar dig an uppgifter och svårigheter här och nu?
  • Problemfokuserad coping: När du själv försöker påverka eller förändra själva situationen. Det kan handla om planering, problemlösning, informationssökning och aktiv handling. Du försöker konfrontera och hantera kraven i situationen direkt.
  • Känslofokuserad coping: Istället för att förändra situationen så försöker du förändra och påverka de negativa känslor som uppstår i samband med den stressande situationen. Du sätter helt enkelt saker i ett annat perspektiv. Du kanske accepterar fakta eller distanserar dig på något sätt. Denna typ av coping kan handla om att ta en paus, att gå och träna, att använda humor och skämta men också om att tänka mer positivt, att zooma ut och omvärdera situationen för att känna dig lugnare och mer positiv. Att försöka hantera känslan kan vara en bra strategi när situationen är svår att påverka. Genom att tänka positivt kan vi intala oss att det kommer ordna sig och på så sätt hålla humöret uppe.
  • Socialt stöd: Denna copingstrategi integreras ofta i övriga strategier. Här handlar det om att du söker eller tar emot socialt stöd av andra människor vilket kan vara både praktiskt eller känslomässigt.
  • Dysfunktionell coping: Denna typ av coping minskar inte de negativa känslorna eller tar bort problemet i sig utan är ofta kopplade till våra försvarsmekanismer. Här förnekar du problemen, rationaliserar, tränger bort jobbiga tankar, dagdrömmer m.m.

Så vilken strategi använder du dig av just nu och är det någon du skulle kunna använda dig mer av – både privat och i ditt yrkesliv?

Dela inlägget

Use Brilliant Data

We give you data-driven actionable human insights, about the people that matter to you, so you can make decisions that improve your business.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Vad är du intresserad av?